Tandvården.nu
Annons
Annat inom hälsa

Tandläkaryrkets historia

När man tar en titt på tandläkaryrkets historia så kan man bara konstatera att det är en stor fördel att leva under 2000-talet i Sverige. Mun-skölj med urin, besvärjelser för att fördriva onda andar, och rådet att äta en mus per månad har under historiens gång varit behandlingar som togs på största allvar. Att folk har haft ont i tänderna är uppenbart och det har alltid funnits någon form av tandläkare. Numera så är tandläkaren den som har en examen inom yrket och så har det varit i Sverige sedan 1797. Även om dagens tandläkare sällan ordinerar stekt mus eller urin-skölj så finns det givetvis metoder och teorier som ifrågasätts som till exempel tandimplantat.

Problemen med karies

Man har noterat att skallar som funnits från antika gravar har tänder utan hål. Det här har diskuterats och man undrar förstås hur det kan komma sig att folk som vare sig hade tandtråd, tandkräm eller elektriska tandborstar kunde uppvisa så starka och hela tänder. Den teori som man tror på mest är att de helt enkelt inte åt den typ av föda som ger upphov till karies. Eftersom tandläkaryrkets historia startar då folk uppsöker tandvård så kan man säga att det hela började i de kulturer där man gått över till åkerbruk och där man åt föda som påminner mer om det vi äter idag. Det var dock mycket stor skillnad på de metoder som användes hos tandläkaren i gamla Babylon och de som moderna svenska tandläkare använder sig av idag…

Orsak och verkan

Tidiga tandläkare hade förstås ingen yrkesexamen. De var helt enkelt människor som andra såg upp till och som ansågs vara visa. Beroende på kultur och religion så gav man problemen med karies olika anledningar. Det kunde sägas att det hela berodde på onda andar eller så menade man att det var små maskar som gjorde hålen. Allt från andeutdrivning med rökelse till sköljning med vanligt vatten rekommenderades. I gamla Rom så sköljde man med urin från människor, och var man riktigt rik så kunde man köpa importerat urin från Portugal. Det här fungerade troligen ganska bra med tanke på den ammoniak som finns i urin.

Nu är det förstås inte bara karies som har orsakat problem med tänderna. Beroende på föda så har tänder även slitits ut varpå proteser har tillverkats som lösning på problemet. Man har till och med funnit en guldprotes från det gamla Egypten som tros ha använts för att hålla en tand på plats.

Medeltiden, ett förfall i Västvärlden

Under medeltiden så förlorades mycket av den kunskap man hade från antiken och detta berodde på nya kristna ideal där läkarkunskapen ansågs vara hednisk. I arabiska kulturer så utvecklade man dock tandläkarkonsten och i länder som Kina så fortsatte man att finna sätt att behandla och dekorera tänder. Marco Polo kunde under sitt besök till Kina notera att man där ofta täckte tänder med guldplattor men det framkom inte om detta var som dekoration eller för att ersätta dåliga tänder. I Europa så gjorde man inte så mycket mer än att dra ut tänder som gjorde ont och detta var något som smeden eller barberaren kunde hjälpa till med. Man hade alltså ingen officiell tandläkare eftersom det inte fanns någon egentlig kunskap inom ämnet.

Tandläkaryrkets fader

Pierre Fauchard anses vara tandläkaryrkets fader. Han var den som grundade tandläkarvetenskapen så som den ser ut idag. Han var med och utvecklade användandet av dentala proteser och han introducerade även fyllningar som ett sätt att behandla karies. Det var även Fauchard som introducerade tanken och förstålsen för hur socker kan leda till nedbrytning av emaljen vilket givetvis var ett genombrott för hur man såg på problem med värk och hål i tänder. Fauchard var också den som förkastade den tyska teorin om att det var maskar som orsakade hål. För att återkomma till bruket av urin så var detta faktiskt något som Pierre Fauchard rekommenderade men förslaget blev inte särskilt väl mottaget av hans kollegor i England under mitten av 1700-talet.

Tandläkare i Sverige

I Sverige så blev tandläkarlegitimationen lagfäst år 1663 då Collegium Medicum stiftades. Detta gjorde att man fick statlig kontroll över landets tandläkare. Om man ville jobba som tandläkare under denna tid så var man tvungen att vända sig till Collegium Medicum som avgjorde om man fick en legitimation eller inte baserat på de uppgifter som man kunde presentera. Examensprov införde man först under slutet av 1700-talet. De regler som utformades för detta prov var gjorda för att passa utlänningar eftersom de flesta av Sveriges tandläkare vid denna tid kom från utlandet.

Den första legitimerade svenska tandläkaren var Carl Fredrik Borgen. Han tog sin tandläkarexamen 1833. På den tiden så hade man inga krav för tidigare utbildning för att kunna bli tandläkare och det gjorde att man såg ner på yrket. En verklig paradox med tanke på hur beroende folk ändå var av en bra tandläkare. Detta ändrades markant då tandläkarutbildningen i Sverige blev exklusiv och läkare inte längre hade rätten att behandla sjukdomar i munnen och tänder. Sedan 1960-talet så är det enbart tandläkare som kan ta hand om detta område, och numera så vet alla att det krävs god grundutbildning och goda meriter för att bli tandläkare. Kunskapen inom området utvecklas hela tiden och med specialistutbildningar så kan tandläkare gå vidare och få spetskompetens som gör att de kan utföra komplicerade kirurgiska ingrepp och även forska vidare för allas väl och nytta.